Until we bleed

Det har gråtits, blödits, gått sönder, raserats, byggts upp, raserats igen, och cirka tusen gånger om men jag lär mig för en gångs skull av mina misstag (oavsett om ni tror det eller inte) och nu är jag kanske tillbaka lite. Har ändå saknat min graffitivägg jag kallar pintada. Om ni känner er sådär nerstämda som jag gör just nu kan ni trycka HÄR och bara... falla in i samma dekadens som mig. Bittersweet typ.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0